För samverkande organisationer

Dagordningens punkter för samverkansmötet 22 april 2026.

Bilagor till punkter har skickats med mejl.

i=information, d=diskussion, b=beslut, ag=att göra

1. Verksamhet 2027 och framåt    i/d/-/ag           

Öppet samtal om långsiktig verksamhet för samverkan.

2. Finansiering 2027 och framåt    i/d/-/ag            

Öppet samtal om finansiering av samverkansarbetet 2027 och framåt.

3. Avsiktsförklaring     i/d/b/ag 

Se utskickat förslag, avsikts-förklaring.

4. Aktiviteter i det nationella arbetet       i/d/b/-             

Information om pågående nationella aktiviteter.

Samtal och beslut om vad Västerbotten önskar för 2027.                                            

5. Uppföljning av undergruppers arbete  -/d/-/ag      

Hur fungerar arbetsmodellen, årshjul för möten mm, anteckningar.

6. Övriga frågor    -/d/-/ag  

Eventuella övriga frågor från undergrupper till samverkansmötet.

Lorem ipsum dolor sit amet, consectetur adipiscing elit, sed do eiusmod tempor incididunt ut labore et dolore magna aliqua. Ut enim ad minim veniam, quis nostrud exercitation ullamco laboris nisi ut aliquip ex ea commodo consequat.

i=information, d=diskussion, stä=ställningstagande

1. Mål och handlingsplan  i/d/stä             

Ta ställning till förslag på långsiktiga mål och handlingsplan för 2026.

2. Aktiviteter för 2026        i/d/stä    

Ta ställning till förslag på aktiviteter för projektansökan 2026.

3. Förslag till Program för kvalitetssäkrade vandringsleder i Västerbottens län  i/d

Läs och kommentera.

Består av: programdokument, kvalitetskriterier, checklistor och upplägg för kvalitetsdeklaration.

4. Budget och medfinansiering 2026   i/d/stä

Ta ställning till förslag till budget och förslag på finansiering för 2026.

5. Uppföljning av undergruppernas arbete d/stä

Hur fungerar arbetsmodellen, årshjul för möten mm, anteckningar.

6. Övriga frågor                     d

Eventuella övriga frågor från undergruppen till samverkansmötet.

Meddelas regionala arbetsgruppen.

Leopold Sjöström                                                         

Vindelälvskommunerna VIKOM verksamhetsledare. Samordnar undergruppen föreningar, VIKOM, STF Västerbotten och Västerbottens läns hembygdsförbund.

Greger Jonsson

Lycksele kommun, samordnar undergruppen där Storuman, Sorsele och Lycksele ingår.

Annika Sandström

Region Västerbotten, regionala turistorganisationen samordnar besöksnäringsorganisationerna Gold of Lapland, Visit Skellefteå, Visit Umeå samt Biosfärområdet Vindelälven – Juhttátahkka.

Peter Lundström

Vännäs Kommun, samordnar undergruppen med Umeå, Vännäs, Vindeln, Nordmaling, Robertsfors och Bjurholm.

Ingela Karlsson

Vilhelmina kommun samordnar undergrupperna Vilhelmina, Dorotea och Åsele.

Norsjö kommun samordnar Skellefteå, Norsjö

Vakant i väntan på nyanställning i Norsjö, Mikael Pettersson förmedlar information från deras möte.

Mikael Pettersson

Representerar Peter Jonsson, Länsstyrelsen Västerbotten, biträdande chef vid Naturvårdsenheten.

i=information, d=diskussion, stä=ställningstagande

1. Mål och handlingsplan  i /d/stä            

Genomgång av förslag till mål och handlingsplan för 2026 och framåt. Grupperna diskuterar kring ramar, syfte och vision.

Reflektioner som kommer handlar om ex sophantering och samebyars involvering och på vilket sätt detta beaktas i arbetet.

Diskussion: Viktigt med delaktighet från grupperna i utformningen av materialet. Föreningsgruppen föreslog tillägg av “stärkt landsbygdsutveckling” som övergripande mål.

En fråga från projektledningen handlade om grupperna finner materialet tillräckligt tydligt för att kunna fungera som bra motivering till varför vi ska delta i det här arbetet. En synpunkt från föreningsgruppen att det som gör det bra och verklighetsförankrat är att vi möter upp samverkan med praktisk handling och praktiska verktyg.

Att göra: Ta med hur vi kan beakta detta i samband med att vi arbetar vidare med kvalitetskriterier under nästa år.

2. Aktiviteter 2026                  i/d/stä              

Aktiviteterna för 2026 diskuterades. Generellt upplevs upplägget och prioriteringarna som bra.

Ställningstagande: Viktigt att vi inför aktiviteter tydliggör vilka som är målgrupper för aktiviteten tex vid inbjudan.

3. Förslag till program för kvalitetssäkrade vandringsleder i Västerbottens län   i/d                      

Diskussion: Dialog om förslaget inför 2026. Synpunkt från en undergrupp är att utveckla hänsyn till ursprungsbefolkning och att inkludera sophantering.  Betoning också från en grupp på storytelling och vikten av att levandegörande leder med berättelser.

Besöksnäringsgruppen föreslår om att det vore en aktivitet att genomföra inom ledsamverkan, dvs en kunskapshöjande och Föreningsgruppen erbjuder sig att vara bollplank för arbetet med programmet.

Kommungruppernas inspel: mindre kommuner orkar främst med årlig checklista, inte full granskning. Alla leder behöver inte nå samma nivå – viktigt att besökare vet vad de kan förvänta sig. Sätter sin egen nivå vart vill vi vara. Så att besökarna vet vad de kan förvänta sig när de kommer till en led.

Att göra: Under arbetet 2026 med program för kvalitetssäkrade vandringsleder, behöver programmet testas i små och stora kommuner. Ledförvaltare kommer erbjudas möjlighet att få platsbesök för att testa. Dialog med alla undergrupper.

4. Budget och medfinansiering 2026                                   

Information: Redogörelse för satsningen via Tillväxtverket och Naturvårdsverket som startade 2022 som varit en tydlig styrning från nationellt håll att det är viktigt att göra insatser för vandringsleder. I och med att projektmedel från Naturvårdsverket trappas ner för varje år från 2025 har vi nu en modell för medfinansiering.  Förslaget innebär att större kommuner och regioner tar större del av finansieringen. Kommunerna och organisationer kan bidra till projektet med egen tid.

Ställningstagande: Förslaget upplevs rimligt.

Betonades att den här typen av långsiktig samverkan säkrar och möjliggör (även vid politiska skiften) att vi kan arbeta långsiktigt med frågorna i och att vi har en organisering.

Synpunkt från undergrupperna var en liten otydlighet i budgetposterna, och att där efterfrågades en lite större tydlighet. 

Tydliggörande:

Exempel egen tid:

• Delta i möten i den regionala samverkansmodellen
• Deltagande i regionala aktiviteter som arbetsgrupper, fortbildning för tjänstepersoner, fältpersonal m. fl.
• Att vara medarrangör för regionala aktiviteter och fältbesök
• Att implementera det nationella ramverket med egna lokala aktiviteter

Eget arbetet redovisas i mall för tidredovisning.

5. Uppföljning av undergruppers arbete                             

Vissa grupper haft utmaningar p.g.a. personbyten. Önskemål finns fortsatt om att projektets arbetsgrupp deltar i möten vid behov.

Medskick att arbetsmodellen med undergrupper och samverkansgrupp fungerar generellt bra. Däremot finns önskemål om bättre framförhållning för mötestider med ett tidigt årshjul.

En upplevelse att det blir ett litet glapp mellan arbetsgrupp och undergrupp i informationen. Förslag att arbetsgruppen informerar direkt till undergrupperna vid något tillfälle årligen.

Förslag att utöka föreningsgruppen föreslog inkludering av fler ideella aktörer.

Besöksnäringsgruppen lyfte behov av att involvera unga och personer med funktionsnedsättning, eventuellt genom referensgrupp.

Flera deltagare ser möjligheter till ökad samverkan inom kommunerna.

Att göra:

• Projektgruppen försöker delta vid undergruppsmöten vid behov och där det är möjligt.
• Projektgruppen presenterar ett årshjul tidigt på året för att undergruppsmöten ska kunna bokas in i tidigt skede.
• Projektgruppen undersöker om det går att inkludera fler ideella aktörer i arbetet.
• Projektgruppen undersöker och om det går involvera unga och personer med funktionsnedsättning genom exempelvis en referensgrupp.

6. Övriga frågor                                                    

Gruppindelning diskuterades för Umeåregionen – förslag att behålla nuvarande storgrupp. Fördelar för gruppen: erfarenhetsutbyte, spetskompetens från större kommuner, bred kunskap från mindre. Gruppen utvärderar i slutet av 2026.

Dialog kring ersättningsnivåer och skötselavtal efterfrågas. Några kommuner har en ungefärlig koll på hur ersättning kan fördelas men ingen som har det tydligt. Behov av dialog när leder som går över fler kommuner om kommuner som förvaltar samma led har olika nivåer. 

Att göra: Dialog om och eventuellt sammanställning av ersättningsnivåer.

Diskussion kring cykling på leder, krav, information mm kan kanske behöva tas med i exempelvis kvalitetssäkringen och andra planeringar

Att göra: Fundera på hur vi kan involvera cyklingen i det arbetet vi gör.

i=information, d=diskussion, stä=ställningstagande

1. Aktiviteter i det regionala projektet   i/-/-

Aktiviteter för 2025 justerade efter beslut om bidrag från Naturvårdsverket.

2. Medfinansierings-modell            i/d/stä

Justerat förslag för 2025 pga. av utökad budget.

3. Nationell handlings-plan 2025-2026   i/-/-

Information om beslutade aktiviteter för 2025 och aktiviteter som planeras för 2026 (Nationella samordningsgruppen).

4. Inspel till nationell handlingsplan 2026   -/d/stä

Medskick från Västerbotten till den nationella utvecklingsgruppens möte i maj.

5. Gemensam regional karta          i/d/stä

Är det intressant med en karta med vandringsleder i länet? Vad bör en karta innehålla för att vara intressant?

6. Övriga punkter   -/d/-

Eventuella övriga frågor från undergruppen till samverkansmötet.

Meddelas regionala arbetsgruppen.

Leopold Sjöström        

Vindelälvskommunerna VIKOM verksamhetsledare. Samordnar undergruppen föreningar, VIKOM, STF Västerbotten och Västerbottens läns hembygdsförbund.

Greger Jonsson              

Lycksele kommun, samordnar undergruppen där Storuman, Sorsele och Lycksele ingår.

Annika Sandström       

Region Västerbotten, regionala turistorganisationen samordnar besöksnäringsorganisationerna Gold of Lapland, Visit Skellefteå, Visit Umeå samt Biosfärområdet.

Peter Lundström          

Vännäs Kommun, samordnar undergruppen med Umeå, Vännäs, Vindeln, Nordmaling, Robertsfors och Bjurholm.

Ingela Karlsson              

Vilhelmina kommun samordnar undergrupperna Vilhelmina, Dorotea och Åsele.

Daniela Holmberg       

Norsjö kommun samordnar Skellefteå, Norsjö och Malå.

Peter Jonsson                 

Länsstyrelsen Västerbotten, biträdande chef vid Naturvårdsenheten.

i=information, d=diskussion, stä=ställningstagande

1. Aktiviteter i det regionala projektet     i/-/-                   

Genomgång av aktiviteter under nuvarande projektperiod. Gällande kvalitetsstandard genomförs det arbetet till att börja med inom projektets arbetsgrupps som kommer utvidgas under hösten när vi har ett mer färdigt förslag. Arbetet med kartläggning av guider kopplade till vandringsleder pågår och aktörsutbildning kopplad till arrangemang på led kommer genomföras i samverkan med RF Sisu.

2. Medfinansierings-modell     i/d/stä     

Förankring och medfinansieringsnivåer:

Varje aktör har i samtal fått diskutera medfinansieringsmodellen.

Medfinansiering kan ske genom kontanta medel eller egen arbetstid.

Stegvis ökning av medfinansiering (var 0% 2022-2024):

2025: 30 %

2026: 50 %

2027: 70 %

Den nationella satsningen på vandringsleder pågår mellan 2022 och 2027.

Målet med satsningen är att: Stimulera bildandet av regionala organisationer, eller Utveckla befintliga organisationer.

Budgetnivåer är anpassade så att mindre kommuner kan bidra genom arbetstid och större aktörer som RVT och Länsstyrelsen står för en större finansiell del.

Nästa steg: ett utskick kommer att skickas till alla organisationer efter mötet angående typ av medfinansiering.

Ställningstagande:

• 200 kr/timme gäller som ersättning för ideella föreningar.
• Faktisk timkostnad används för kommunal arbetstid.

3. Nationell handlings-plan 2025-2026  i/-/-                   

Redogörelse för bakgrunden till arbetet inom det nationella nätverket. Inför det första mötet med den nationella utvecklingsgruppen skickades en enkät ut till deltagare med syfte att samla in önskemål och behov från aktörerna. Resultatet sammanställdes och skickades in till Naturvårdsverket.

Utifrån de inkomna synpunkterna har utvecklingsgruppen sorterat och prioriterat behoven. Detta har lett fram till ett förslag som skickats ut på remiss, och som sedan legat till grund för beslut om aktiviteter i den nationella handlingsplanen för 2025.

• Aktiviteterna är nu beslutade och bemannade.
• Fyra aktiviteter är redan färdigställda.

Att göra:
Information om SharePoint-sidan där ramverket för handlingsplanen finns (hos Naturvårdsverket) ska skickas ut till berörda aktörer.

Den Nationella samordningsgruppen söker ansvariga personer och deltagare till de arbetsgrupper som behövs för att genomföra aktiviteterna i handlingsplanen för 2026.

4. Inspel till nationell handlingsplan 2026    -/d/stä    

Diskussion om framtida utvecklingspunkter

Ställningstagande: Följande fyra fokusområden lyftes som viktiga att arbeta vidare med:

1. Finansieringsmodeller
2. Kontakt med markägare och nyttjanderättsinnehavare
3. Betallösningar för vandringsleder
4. Plan för att lyfta vandringsleder som viktig infrastruktur

Fråga om betalning för leder

Det ställdes en fråga om det är möjligt att ta betalt för tillgång till vandringsleder, särskilt när dessa är offentligt finansierade.

Svar: Naturvårdsverket har påbörjat en utredning i frågan. Det finns redan en första rapport som kan användas som utgångspunkt i det fortsatta arbetet.

5. Gemensam regional karta   d/stä         

Ställningstagande från gruppen – Förvaltning och väg framåt

Gruppen har konstaterat att det finns många önskemål, men att Länsstyrelsen (LST) inte kan vara långsiktig förvaltare av arbetet. Däremot kan LST fungera som en katalysator och bidra i utvecklingsfasen.

Det lyftes att om alla behov ska hanteras, krävs ett omfattande och kontinuerligt arbete för att hålla materialet aktuellt.

Förslaget om att ta fram en enkel karta för hela länet med länkar till hemsidor väckte ingen större respons i gruppen, vilket tolkades som ett lågt intresse.

Ställningstagande:

• Gruppen har en önskelista med behov och många lyfter Naturkartan som exempel, även om det är oklart vem som skulle äga och drifta det.
• Arbetsgruppen får i uppdrag att ta frågan vidare och återkomma med ett förslag på hur arbetet kan struktureras framåt.
• Arbetsgruppen skapar ett underlag som kan fungera som stöd (enkla tips, goda exempel) för de som vill komma igång och digitalisera sina leder.

6. Övriga punkter   -/d/stä 

Föreningsgruppen lyfte följande punkter:

– Vad har samverkansprojektet för förväntningar på gruppens deltagande i den samverkande organisationen?

Svar: Det är viktigt att föreningar kontaktar kommunerna för att säkerställa rätt prioriteringar. Föreningsgruppen representerar en samlad lång erfarenhet kring ledutveckling som behövs i samverkan.

–  Samverkan SLU, skolor etc, hur nyttjar vi det?

Svar: Gruppen ser stora möjligheter att engagera resurser från akademin och utbildningssektorn, exempelvis SLU. En regional kontaktperson eller samverkansstruktur kan vara en väg framåt.

– Besöksnäringsgruppen funderar kring kvalitetskriterier och svårhetsgradering samt hur inkluderas intressenter som samebyarna i samverkan? Undrar även kring statistik från lederna.

Svar: I ledmanualen fångar vi upp samverkan bland intressenter men i arbetet som pågår kring kvalitetsstandard kommer de ske en djupare kontakt. Framförallt kommer dialogen handla om vad de vill bli kontaktade kring och hur, dvs vilken dialogyta.

Behovet av statistik på hur leder nyttjas diskuterades. Vad är det vi vill fånga upp och vad är syftet med att mäta?  Ex från Vännäs som använder en besöksräknare som gett konkret effekt i förvaltningen. Umeå har bytt fokus från direkt mätning till resursbehovsbaserad uppföljning. Ex Sundsvall väger sopor och analyserar latrintunnor som ett indirekt sätt att uppskatta besöksantal – driftdata går ofta att översätta till användarsiffror.

Ställningstagande:

– Vi ger frågan om statistik tillbaka till besöksnäringsgruppen att fundera över vilken typ av statistik de vill och vad syftet med den mätningen skulle vara.

– arbetsgruppen samlar exempel från länet på räkning av besökare till vandringsleder